älskade barn

Dom senaste vekorna har Milo vaknat innan mig. Och jag har inte vaknat av att han har vaknat, vilket ja alltid gjort förr. Men han vaknar ju som nu och smyger å kikar på mig ist'llet. Inge skrik för att man är hungrig eller nå sånt. Utan bara tittar på hur mamma ligger å snarkar ;)

Och lika har han blivit på kvällsningen..
Han är toktrött,somnar,lägger han i sängen,donar lite,kikar till han...Ååå han ligger och kollar på med världens flin =)

Finns de nå bättre än en glad unge?



Om bara några dagar är min fina ett halvår! Går så jäkla fort..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0